Precis som allt annat arbete vi människor ägnar oss åt i havet påverkar byggnation av havsbaserad vindkraft miljö och djurliv på många sätt. Men på sikt kan vindkraftfundamenten faktiskt bli myllrande livsmiljöer, som oaser i ett stort öppet hav, som hjälper till att öka biologisk mångfald.
Det har knappast undgått någon att vi befinner oss mitt i en klimatkris och ett massutdöende av arter. Samtidigt vet vi att både Sveriges och Finlands elbehov så gott som fördubblas fram till 2050. Vårt samhälle är i stort behov av mer grön energi och vindkraften är en erkänd nyckelfaktor i energiomställningen. De havsområden som i Ålands havsplan är utmärkta för vindkraftsproduktion har konstaterats lämpliga bland annat på grund av låga effekter för människor och marin natur.
Då man i en havsmiljö adderar vindkraftsfundament som når hela vägen från havsbotten till ytan skapas nya vertikala ytor dit solljuset når.
– Vi kan och ska inte offra miljö och biologisk mångfald då vi åtgärdar klimatkrisen och möter samhällets ökande behov av elektricitet. De här frågorna måste vi hantera tillsammans, säger Stefan Husa, marinbiolog och ledande havsplanerare hos Ilmatar Offshore.
Olika typer av fundament
Solens ljus når i våra vatten i bästa fall ungefär 20 meter ner under havsytan och skapar livsmiljöer för flora och fauna. Alger och växter omvandlar solenergi till livskraft, binder koldioxid och blir till föda för allehanda ryggradslösa djur såsom maskar, musslor och kräftdjur. Dessa i sin tur mättar fågel och fisk som därefter blir mat åt toppredatorer såsom säl, rovfågel och människa. Längre ner på botten är det däremot ganska så stillsamt. På mjuka bottnar trivs ett fåtal arter, till exempel havsborstmaskar, rundmaskar och små kräftdjur som huserar i bottensedimentet. Hårda bottnar har bättre förutsättningar för liv, tack vare fastsittande arter som skapar förutsättningar för andra arter. Men långt ute till havs och på djup dit solen inte når finns inte särskilt goda förutsättningar för några komplexa ekosystem.
I områdena där det nu planeras havsbaserad vindkraft norr om Åland varierar djupet mellan 10 och 70 meter med både hårda och mjuka bottenmiljöer.
– Det här betyder att vi kan behöva bygga olika typer av fundament, både så kallade monopiles, alltså cylindrar som slås ner, gravitationsfundament som står på botten och hålls på plats tack vare sin tyngd och även jacketfundament, alltså bottenförankrade fackverkskonstruktioner, förklarar Stefan Husa.
Då man i en havsmiljö adderar vindkraftsfundament som når hela vägen från havsbotten till ytan skapas nya vertikala ytor dit solljuset når. Runt fundamenten anläggs även erosionsskydd som skyddar mot strömmar. Både fundament och erosionsskydd är fasta strukturer som på sikt har alla förutsättningar för att fungera som konstgjorda rev.
Närmast ytan kan olika typer av alger, sjögräs, och havstulpaner etablera sig.
Längre ner trivs blåmusslor och andra fastsittande arter, som filtrerar och renar vattnet.
– I en vindpark kan man även utan problem ägna sig åt olika gröna näringar som till exempel algodling och småskaligt fiske. Man kan på grund av vindparkens kablar däremot inte idka till exempel bottentrålning som är mycket skadligt för havsbotten, säger Stefan Husa.
På sikt ökad
biologisk mångfald
I en rapport från Syke, Finlands Miljöcentral, färdigställd i januari 2022 har forskare från sex olika finländska organisationer kartlagt områden som är lämpliga för havsbaserad vindkraft. I studien slår man fast att ”det är möjligt att placera även stora vindkraftsparker i alla finska havsområden på ett kostnadseffektivt sätt, utan betydande skada för kustinvånarna och näringsgrenar, dessutom med minimal inverkan på den marina naturen”.
– Vi är förstås högst medvetna om att vi under byggtiden påverkar både miljön och djurlivet. Men på sikt kan vi faktiskt bidra till ökad biologisk mångfald, samtidigt som turbinerna producerar stora mängder förnybar energi, säger Stefan Husa.
– Så gott som allt vi människor gör lämnar avtryck i miljön, ingenting är svart eller vitt. Det vi däremot kan göra är att ta medvetna och välgrundade beslut. Via miljötillstånd och miljökonsekvensbedömningar säkerställs både att effekterna på havsmiljön är så små som möjligt och att vi som bygger följer alla lagstadgade krav. Det är också därför våra pågående undersökningar av havsbotten i Norrhavet är så viktiga. De avgör både hur många turbiner som får plats, vilken typ av fundament som passar och var de kan byggas för att orsaka så lite skada och så mycket nytta som möjligt.
På sikt kan vi faktiskt bidra till ökad biologisk mångfald, samtidigt som turbinerna producerar stora mängder förnybar energi.
