Återvinningsgraden är hög, över 80 procent, och ökar hela tiden tack vare efterfrågan, behov och krav. Allt fler länder planerar att införa strikta krav på återvinning av vindkraftverken, och industrin svarar med snabb utveckling. Som exempel så kan Vestas V236-turbin för havsbaserad vindkraft i nuläget återvinnas till 82 procent. För landbaserad vindkraft är återvinningsgraden ännu högre, cirka 90 procent, eftersom vindkraftsbladen då är mindre och själva tornet högre.
Det huvudsakliga materialet i ett vindkraftverk är stål, som vi kan återvinna effektivt. Utvecklingen av metoder för framställning av fossilfritt stål tar därtill stora kliv framåt, till exempel hos H2 Green Steel och hos Hybrit, som bägge finns i norra Sverige.
Material som har varit svårare att återvinna finns i vindkraftverkets vingar. De konstrueras av glasfiber och andra kompositmaterial, som är formbara, tåliga och lätta och därför fungerar väl för delar som ska vara i rörelse. Dessa material används också ofta i bland annat marin- och flygindustrin.
Kasserat glasfiber- och kompositmaterial räknas ändå inte som farligt, utan har snarare klassas som besvärligt avfall. Men även här går tekniken snabbt framåt. Genom samarbete över bransch- och landsgränser hittas nya lösningar för återvinning.
Ilmatar har, som första bolag i Finland förbundit sig att återvinna vingarna från alla sina vindkraftverk, i samarbete med danska Stena Recycling. För närvarande återvinns glasfibermaterialen till cementproduktion i Europa, för att ersätta eller komplettera cementråvaror. Stena Recycling letar aktivt efter finländska och nordiska partner som kan använda glasfiber i sina processer. Inom branschen har det debatterats kring huruvida användning av glasfiber i den CO2-utsläppstunga cementindustrin är det bästa för att främja hållbar utveckling. European Composites Industry Association (EuCIA) uppskattar dock att om återvunna kompositmaterial utgör 75 procent av cementråvaran minskar koldioxidutsläppen med 16 procent, vilket alltså motiverar användningen av återvunna material inom industrin.
Långt fram i utvecklingen är även företaget Siemens Gamesa, som nu har lanserat ett återvinningsbart vindkraftsblad som fungerar för både land- och havsbaserade vindkraftverk. Enligt Siemens Gamesa är skillnaden ett nytt bindemedel som gör att kompositmaterialen kan lösas från varandra på ett lättare sätt. Bladen installeras och pilottestas i år vid Kaskasi-parken utanför den tyska kusten.
När glasfiber och andra kompositmaterial i bladen återvinns är återvinningsgraden för hela vindkraftverket över 90 %. För enbart bladen är den nuvarande genomsnittliga återvinningsgraden 70-90 %. Variationen beror på att bladmaterialen varierar beroende på tillverkare. Glasfibrerna i bladen kan återvinnas på ett smart sätt, medan kolfiber och andra material kan försvåra en effektiv återvinning.
Ju mer samarbete och återvinning, desto mer kunskap och utveckling. Det är en självklar del av vårt ansvar som företag att minska på användningen av jungfrumaterial och arbeta cirkulärt.