Hur högt kan ett vindkraftverk bli? Är större alltid bättre? På vilket sätt går vindkraftsteknologin så snabbt framåt? Och vad innebär det att vindkraften bedöms vara en rätt mogen marknad? Antti Lehtinen är chef för turbinteknik hos Ilmatar och har koll på vad som gäller för vindkraften just nu och vart vi är på väg.
Kan du förklara vad den snabba tekniska utvecklingen inom vindkraft faktiskt innebär?
– Man kan säga att principerna för vindkraftverken är desamma – tre rotorblad, ett torn och en generator. Det som händer är att turbinerna blir större, tornen högre och därmed ökar även generatorerna i storlek. Vi kan jämföra de turbiner som lanserades i slutet av 1990-talet med dagens vindkraftverk. Då låg rotordiametern på runt 50 meter, hubhöjden likaså och kapaciteten var mellan 600 och 700 kilowatt. Idag bygger vi i Ilmatars landbaserade vindparker turbiner med rotordiameter på ungefär 170 meter, hubhöjd på över 160 meter och kapacitet på 7 megawatt. Tittar vi vidare på havsbaserad vindkraft så pilottestas nu turbiner med en rotordiameter på 236 meter, hubhöjd på över 150 meter och en kapacitet på 15 megawatt.
Är högre alltid bättre?
– Nej, det beror på vindförhållandena och projektekonomin. På vissa platser passar det bättre med lägre torn och mindre rotorblad. I Finland har vi mycket skog, vilket betyder att vindarna blir jämnare och turbulensen minskar ju högre upp vi kommer och det är en av orsakerna till att vi behöver bygga högt.
Vad gäller för havsbaserad vindkraft?
– Generellt kan man säga att för havsbaserad vindkraft räcker det med en lägre hubhöjd och en stor rotor. Det kostar väldigt mycket att bygga högt och eftersom vinden rör sig friare över havet kan man få ut hög effekt även med lägre höjd. Men inom en nära framtid är vi uppe på en totalhöjd över 350 meter, räknat inklusive rotorbladet i upprätt position. Var det slutar kan vi nog inte säga idag.
Varför går tekniken så snabbt framåt?
– Det handlar om behov och efterfrågan. Marknaden behöver mer grön energi och industrin svarar med teknisk utveckling.
Hur länge håller ett vindkraftverk som byggs idag?
– Just nu räknar man med 30-35 år gällande landbaserad vindkraft, och inom kort är vi på samma nivå vad gäller havsbaserad.
Hur lång är energiåterbetalningstiden, alltså när börjar en turbin att producera mer energi än det har krävts för att bygga den?
– Man räknar med nio månader, upp till ett år. Under sin livstid producerar en turbin alltså upp emot 37 gånger mer energi än det går åt för att bygga den.
Kan vindkraftverken återvinnas efter sin livstid?
– Idag talar man om en återvinningsgrad på 90 procent. Bladen har tidigare varit svåra att återvinna, men även här går tekniken framåt, eftersom kraven och behovet ökar. Ilmatar inledde i somras ett samarbete med Stena Recycling och nu återanvänds glasfibermaterialen i cementtillverkning. Även om cementindustrin är koldioxidtung så kan vi med de här återvunna materialen faktiskt minska koldioxidutsläppen. Och ju mer vi samarbetar och återvinner, desto mer ökar kunskapen.
Hur ser framtiden ut för vindkraften?
– Vad gäller landbaserad vindkraft bygger vi snart turbiner på 10 megawatt. Man testar idag torn med hubhöjd på över 200 meter, men det är i nuläget svårt att gå över 170 meter på grund av kranarna som då krävs. Det blir helt enkelt för dyrt. Men även kranindustrin utvecklas hela tiden och nya lösningar dyker upp. Inom havsbaserad vindkraft bygger vi inom tio år turbiner med kapacitet på över 20 megawatt.
Antti Lehtinen, Director of Procurement at Ilmatar
