Ny rapport från Ramboll – havsbaserad vindkraft i siffror
Ramboll Finlands regionalekonomiska konsekvensbedömning av Ilmatars projekt inom havsbaserad vindkraft på Åland är nu färdig. Rapporten visar stora effekter både regionalt och nationellt.
– Effekterna blir betydande oberoende hur man går till väga. Men det mest intressanta i rapporten är hur stor skillnaden blir om Åland går in i tätare samverkan med de branscher som vinner på den havsbaserade vindkraften, säger Anna Häger, regionchef på Ilmatar Offshore.
I slutet av september levererade Ramboll Finland resultatet av den regionalekonomiska konsekvensbedömning (REIA, regional economic impact assessment) som utförts på uppdrag av Ilmatar. Bedömningen baseras på Ilmatars hittills insamlade data om projektområdena Stormskär och Väderskär i Ålands norra havsområde.
– Ilmatar planerar att finnas kvar som majoritetsägare i den havsbaserade vindkraften på Åland på lång sikt. Vi vill presentera verkliga och aktuella siffror, baserade på data från våra egna undersökningar och förtydliga de möjligheter och inkomster som uppstår, utöver arrenden och fastighetsskatt, säger Anna Häger.
– Åland har sjöfarten som utgångspunkt och därmed ett affärsekosystem vi kan bygga vidare på när det gäller investeringar i havsbaserad vindkraft. Vi har redan arbetskraft på marknaden med relevant kompetens som branschen kan använda, vi har utbildningar på gång för att bygga ny expertis och vi har goda förbindelser till närregionerna som kan locka kvalificerade personer att flytta hit. Effekterna av etableringen av havsbaserad vindkraft handlar om så mycket mer än bara billig el. Det här ger ringar på vattnet i hela samhället i decennier.
Det mest intressanta i rapporten är hur stor skillnaden blir om Åland går in i tätare samverkan med de branscher som vinner på den havsbaserade vindkraften
Anna Häger
Tre scenarier
För att beräkna hur det regionalekonomiska värdet ökar baserat på graden av samverkan mellan det offentliga och det privata har Ramboll bedömt och utvärderat projektet utgående från tre modellscenarier:
Scenario 1 – Samordning har beräknats utifrån en låg grad av samarbete utan lokalt fokus och där tjänster och produkter köps in från befintliga aktörer.
Scenario 2 – Samarbete, här förväntas marknaden utvecklas regionalt och nationellt för att kunna erbjuda de produkter och tjänster som stöder byggande och drift av havsbaserad vindkraft. Det finns ett klart fokus på att dra fördel av lokala och nationella resurser.
Scenario 3 – Samverkan, visar tydligt större positiva effekter skapade tack vare gemensamma insatser, stark lokal kapacitetsuppbyggnad och stödjande investeringar från både företag och samhälle.
– Rapporten slår fast att med rätt satsning kan den lokala avkastningen från havsbaserad vindkraft multipliceras. Skillnaden i siffror scenarierna emellan? Det beror på hur modigt samhället väljer att agera, säger Anna Häger.
Arbetsplatser och intäkter på Åland
– Vi hyr havsbottnen i 25 till 40 år och lämnar sedan tillbaka den. Under den tiden uppstår arbetskraftsefterfrågan motsvarande några hundra till ett par tusen personer beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Skulle vindparken förnyas ökar arbetskraftsefterfrågan med 60 procent, då i huvudsak lokalt, säger Anna Häger.
De största intäkterna under drift kan tillkomma sjöfartsindustrin, försäkringar och underhåll, uppskattningsvis mellan 730 miljoner och 1,14 miljarder euro. Landskapets BNP ökar i medelscenariot med 1,5 procent årligen. Mellan 150 till 300 nya arbetsplatser tillkommer under 25 till 40 år.
Och även byggfasen medför stor ekonomisk aktivitet. Upp till 1,1 miljarder euro kan komma åländska industrier till del med en arbetskraftsefterfrågan motsvarande 500 till 1700 nya arbetsplatser under två till tre år.
Utvecklingsfasen, den som man befinner sig i nu, ger 60 till 90 nya arbetsplatser under sju år.
Under hela projektets livslängd beräknas löneskatter på mellan 185 och 383 miljoner euro genereras på Åland, med över 20 procent som tillfaller kommunerna.
– De största ekonomiska effekterna kommer från direkt påverkan. Sysselsättningseffekterna å andra sidan uppstår mestadels genom indirekt påverkan när många tjänster och produkter köps in från olika sektorer för att bygga och driva den havsbaserade vindparken. Dessa införskaffar sedan fler produkter och tjänster från andra företag. Däremot beror effekterna starkt på hur företag som verkar på Åland och på fastlandet i Finland kan svara på den förändrade efterfrågan och utveckla sina verksamheter åt rätt håll, säger Samuel Rintamäki, konsult på Ramboll Finland.
Arbetsplatser och intäkter i Finland
Åländska vindkraftsprojekt ger betydande ekonomiska effekter även i Finland, tack vare redan etablerade aktörer som kan leverera tjänster till projektet. De största nationella ekonomiska effekterna sker under konstruktionsfasen, med inblandning av finska experter i utformning, tillstånd, kabeltillverkning och installation.
Under projektets livstid förväntas 5,6 till 8,8 miljarder euro i produktion fördelas på finska företag. Därtill genereras signifikant arbetskraftsefterfrågan i Finland. Skatter uppskattas till 1,3 till 1,8 miljarder euro. Dessa siffror är dock starkt beroende av mervärdesskatten och var elen säljs.
Direkta effekter på Åland
Ilmatars verksamhet medför betydande direkta ekonomiska effekter. Den största inkomsten kommer från försäljning av el, där huvuddelen utgörs av mervärde. Under projektets livstid beräknas skatter från verksamheten bli cirka 718 miljoner euro, inklusive kommunalskatt, fastighetsskatt och samfundsskatt.
Nivån på havsbottenarrende är ännu okänd, men kan enligt en AFRY-rapport från 2021 innebära upp till 8 miljoner euro per år.
Möjligheter och utmaningar
Projektets ekonomiska effekter är betydande men kan ändras med teknik- och marknadsutvecklingen. Det krävs ny expertis både på Åland och i Finland för att möta behoven av den växande havsbaserade vindkraftsmarknaden. Proaktiva insatser och företagsutveckling behövs innan byggstart. På Åland kan fokus på lokal kapacitetsuppbyggnad och samarbete maximera effekterna. Omlokaliserade arbetstagare kan även öka behovet av offentliga tjänster. En öppen dialog mellan privata företag och regionala tjänstemän är avgörande för framgång.
Nyckeltal
- Skatter till Åland: 718 miljoner euro, varav 70 procent är fastighetskatter, på 25 år.
- Arrende: cirka 200 miljoner euro, på 25 år.
- Arbetsplatser: Utveckling och planering (7-10 år) 60-90 arbetsplatser/år (435 FTE).
- Anläggning/byggnation (2-3 år) 500-1700 arbetsplatser/år (4151 FTE).
- Drift (25 eller 40 år) 150-300 arbetsplatser/år (5536 FTE).
Ytterligare multiplikativa effekter uppstår om arbetskraft med familjer flyttar in, och om utländska underleverantörer bildar dotterbolag på Åland.
Beräkningsmodell
Rambolls modell visar hur pengar används och fördelas inom området, både nu och efter ekonomiska förändringar. Modellen visar hur olika sektorer påverkar varandra.
Projektet baseras på två parker, Stormskär och Väderskär, med nuvarande priser.
Yta: 571 km2.
Turbiner: 123 stycken, 20 MW vardera.
Total kapacitet: 2460 MW.
Anläggningskostnader: upp till 10 miljarder euro.
Operativa kostnader: 100–150 miljoner euro / år.
Produktion: 10 TWh/år, försäljning till 45–55 euro / MWh.
Turbinernas livslängd
För närvarande är den genomsnittliga livslängden för havsbaserade turbiner 20–25 år, men detta kan förändras med teknisk utveckling. I denna bedömning används en livslängd på 25 år.